Tisdag kväll och klockan är över tio, Celie sitter och kollar på tv med katterna medan jag sitter här och filosoferar, lägger upp lite bilder på pixbox och surfar runt bland alla miljoner sidor.

Förutom att jobba idag så har vi gått på bio. Vi var och såg National Treasure: Book of Secrets.
Jag hade en gratis biljett som skulle gå ut den 6 februari som jag var "tvungen" att använda även om Cellen inte var speciellt svår övertalad.
Filmen med Nicolas Cage i huvudrollen fick godkänt iaf. Den var väldigt förutsägbar och ibland tog dom i lite för mycket så filmen nästan blev löjlig, men helt klart en film som passar en tisdag kväll när man inte har nåt bättre för sig...

När vi kom fram till bion var hela parkeringsplatsen nästan full och jag blev stressade över att vi skulle få dåliga platser...
Jag måste ha glömt för en sekund att vi var i Bollnäs, för när vi kom in i salongen så satt det bara tre människor där inne. Det var bara att välja och vraka mellan stolarna *ler*

Bara att sätta sig i Bollnäs Biograf får en på bra humör. Allt är slitet och ser förjävligt ut om man ska vara helt ärlig, men den är så otroligt charmig: Stolarna är röda, väggarna och taket är orange och blå/grönt (så himla matchande färger) Sen är nog ljudet från 80-talet som det låter, och även om stolarna är slitna så sitter man fortfarande ganska skönt i dom.

Jag ska ta över den bion när jag blir äldre. Det är en av mina stora drömmar...att få äga en biograf.
Det har jag drömt om sen allra första gången jag satte mig ner i en biostol.
Den skulle kunna bli så fin...mängder av rött och guld, nytt ljud, nya stolar, popcornmaskin osv...

Älskar verkligen att gå på bio! Skulle utan problem kunna gå nån gång varje vecka. Folk får gärna ha hur bra Hemma-Bio-System dom vill men inget slår känslan man får i biosalongen.
Allt från dom första förväntningarna, reklamen, trailerna för kommande filmer och sen "äntligen" nedräkningen...och sen filmen. Får nästan rysningar varje gång introt rullar igång för en ny film.
National Treasure hade ett rätt schysst intro, bildmässigt iaf. Dom verkar inte ha lagt ner så mycket tid på musiken, vilket är synd. Den kan lyfta en film så otroligt mycket och göra en scen så mycket mer känsligare eller häftigare. En skräckfilm är ingenting utan sina ljud och musik.

Jag minns fortfarande min första biofilm jag såg, det var Oliver och gänget. Har nog inte sett den sen dess, minns att jag tyckte den var lite sorglig...
Enligt IMDB så släpptes den i Sverige 1 december 1989 och det stämmer nog.

Min första film jag så som var på engelska var The Mask. Gick med pappa, minns inte om lillebror var med eller inte. Första gången jag såg Jim Carrey och rolig var den! Tycker den är en av dom roligaste komidierna någonsin. Den släpptes 25 december 1994.

Lustigt hur vissa saker etsar sig fast i minnet medan man glömmer allt annat man borde komma ihåg...

I morgon kväll kommer chefen hem igen och på tordag åker Celie hem till Hudik, och dagen efter sticker hon till Frankrike...så nu tar det roliga slut, även om det ska bli skönt att få "flytta hem" igen och rutinerna återgår till det normala, men det var längsen jag skrattade så här mycket. Måste komma ihåg kameran i morgon..
Några bilder från i måndags...

*rock on*