Stjärnklart...
Det är söndagkväll och jag har precis kommit in från stallet efter att fodrat hästarna sin kvällmat.
Det var otroligt stjärnklart ute. Himlen var överfull med stjärnor. Stod och tittade på dom en stund, önskade att jag kunde fler stjärnbilder... stora karlavagnen är lätt att hitta, lika så orions bälte. Lilla karlavagnen kan vara svår att hitta ibland men idag såg jag den.
När jag och Sarah var ute och red i mörket på vintrarna brukade vi luta oss bakåt på hästarna (gick bäst när man red barbacka) och titta upp på alla miljoner stjärnor. Ibland hade vi turen att få se norrsken också. Det är lika häftigt att se varenda gång! Det har alltid varit grönskimrande när jag har sett det...men nu var det längesen jag såg nåt, säkert 6-7 år sedan, men det kan bero på att jag inte alls är ute på kvällarna lika mycket längre som när jag hade Migge...
När vi låg där iaf brukade vi diskutera allt från aliens, flygande tefat till liv på andra planeter och att rymden måste ha ett slut...
Sarah hade lika mycket fantasi som mig så det kunde bli långa diskutioner *ler* men som sagt, det är längsen nu.
I morgon är det måndag igen *sucka* Känns som om det kommer att bli en lång vecka. Janne och Beate är fortfarande i Thailand så jag är chef ett tag till...ganska svårt att få all planeringa att stämma, vilka hästar som ska köras och rida och hålla kolla på allt från hö till skor och broddar, men det har gått bra hittills, vädret ställde till lite problem förra veckan.
Helgen dock var lite kaos: I fredags var jag till Bergsåker på kvällen med två hästar, vilket resulterade i en tredje plats. Var hemma tolv på natten. Upp och jobbade dagen efter. Vid nio lastade vi på Lykke Börsen för att än en gång åka till Bergsåker för att tävla, den här gången blev det en fjärde plats. Vi var hemma vid femtiden den här gången och då var det bara att hoppa i duschen och öppnan ölen.
Lördagkvällen blev riktigt rolig med besök på både Sport Inn och Tranan med mycket röj, lite för mycket för vissa som det verkade...
Dagen efter skulle vi kliva upp sex för att åka tillbaka till Växbo för att sköta hästarna, blev dock rejält försenade pga att det tog 20 minuter att väcka Celie. Det var helt sjukt. Hon var totalt okontaktbar. Jag var skogstokig och hotade med det mesta, tillslut lyckades hon ta sig ut till bilen där hon somnade på stört...
Väl framme i Växbo gick det inte att väcka henne, hon bara mumlande, less som jag var lämnade jag henne sittandes i bilen.
Efter att jag fodrat hästarna och själv ätit frukost försökte jag väcka henne igen: totalt omöjligt. Blev lite orolig där ett tag fall hon skulle ha dött eller vara sjuk, men hon mumlade nåt igen och verkade andas så då lämnade jag henne i bilen igen. Hon sov där mellan halv sju och nio ungefär. Hon hade lagt sig i soffan framför tvn när jag kom in efter att släppt ut alla hästarna och mockat min del.
Där låg hon sen hela dagen, lovade att hon skulle komma ut och hjälpa mig med det sista. Halv två gick jag ut för att börja, väckte henne då och hon skulle komma strax...gick 20 min: skickade ett sms, inget svar. Gick 10 minuter till: ringde, inget svar. Då blev jag så jävla less, var tvungen att göra allt själv *sucka* Som tur var kom Sanna och hjälpte mig ta in hästarna.
Efter det var kollade jag på Prix d´Amerique (Opal Viking var grym!) innan jag åkte hem till Rengsjö en sväng för att äta å ha det lite bra.
När jag kom tillbaka hade hon inte rört på sig och hon har inte flyttat på sig på hela kvällen...frågade om hon hade ätit nåt men fick inget svar. Hör att hon hostar ibland så hon lever iaf, än så länge...Hoppas hon är pigg till i morgon, vi har mycket att göra då.
Dags att sova nu men konstigt nog är jag inte nå trött trots att jag bara sovit 4 timmar det senaste dygnet...
*rock on*
Det var otroligt stjärnklart ute. Himlen var överfull med stjärnor. Stod och tittade på dom en stund, önskade att jag kunde fler stjärnbilder... stora karlavagnen är lätt att hitta, lika så orions bälte. Lilla karlavagnen kan vara svår att hitta ibland men idag såg jag den.
När jag och Sarah var ute och red i mörket på vintrarna brukade vi luta oss bakåt på hästarna (gick bäst när man red barbacka) och titta upp på alla miljoner stjärnor. Ibland hade vi turen att få se norrsken också. Det är lika häftigt att se varenda gång! Det har alltid varit grönskimrande när jag har sett det...men nu var det längesen jag såg nåt, säkert 6-7 år sedan, men det kan bero på att jag inte alls är ute på kvällarna lika mycket längre som när jag hade Migge...
När vi låg där iaf brukade vi diskutera allt från aliens, flygande tefat till liv på andra planeter och att rymden måste ha ett slut...
Sarah hade lika mycket fantasi som mig så det kunde bli långa diskutioner *ler* men som sagt, det är längsen nu.
I morgon är det måndag igen *sucka* Känns som om det kommer att bli en lång vecka. Janne och Beate är fortfarande i Thailand så jag är chef ett tag till...ganska svårt att få all planeringa att stämma, vilka hästar som ska köras och rida och hålla kolla på allt från hö till skor och broddar, men det har gått bra hittills, vädret ställde till lite problem förra veckan.
Helgen dock var lite kaos: I fredags var jag till Bergsåker på kvällen med två hästar, vilket resulterade i en tredje plats. Var hemma tolv på natten. Upp och jobbade dagen efter. Vid nio lastade vi på Lykke Börsen för att än en gång åka till Bergsåker för att tävla, den här gången blev det en fjärde plats. Vi var hemma vid femtiden den här gången och då var det bara att hoppa i duschen och öppnan ölen.
Lördagkvällen blev riktigt rolig med besök på både Sport Inn och Tranan med mycket röj, lite för mycket för vissa som det verkade...
Dagen efter skulle vi kliva upp sex för att åka tillbaka till Växbo för att sköta hästarna, blev dock rejält försenade pga att det tog 20 minuter att väcka Celie. Det var helt sjukt. Hon var totalt okontaktbar. Jag var skogstokig och hotade med det mesta, tillslut lyckades hon ta sig ut till bilen där hon somnade på stört...
Väl framme i Växbo gick det inte att väcka henne, hon bara mumlande, less som jag var lämnade jag henne sittandes i bilen.
Efter att jag fodrat hästarna och själv ätit frukost försökte jag väcka henne igen: totalt omöjligt. Blev lite orolig där ett tag fall hon skulle ha dött eller vara sjuk, men hon mumlade nåt igen och verkade andas så då lämnade jag henne i bilen igen. Hon sov där mellan halv sju och nio ungefär. Hon hade lagt sig i soffan framför tvn när jag kom in efter att släppt ut alla hästarna och mockat min del.
Där låg hon sen hela dagen, lovade att hon skulle komma ut och hjälpa mig med det sista. Halv två gick jag ut för att börja, väckte henne då och hon skulle komma strax...gick 20 min: skickade ett sms, inget svar. Gick 10 minuter till: ringde, inget svar. Då blev jag så jävla less, var tvungen att göra allt själv *sucka* Som tur var kom Sanna och hjälpte mig ta in hästarna.
Efter det var kollade jag på Prix d´Amerique (Opal Viking var grym!) innan jag åkte hem till Rengsjö en sväng för att äta å ha det lite bra.
När jag kom tillbaka hade hon inte rört på sig och hon har inte flyttat på sig på hela kvällen...frågade om hon hade ätit nåt men fick inget svar. Hör att hon hostar ibland så hon lever iaf, än så länge...Hoppas hon är pigg till i morgon, vi har mycket att göra då.
Dags att sova nu men konstigt nog är jag inte nå trött trots att jag bara sovit 4 timmar det senaste dygnet...
*rock on*
Kommentarer
Trackback