Funderingar...

Vaknade i söndagsmorse med bakisångest…Klev upp och åt frukost, sen rev jag ut alla kläder jag hade i alla gardrober.

Hela hallen bestod av stora högar med kläder. En hög för linnen, t-shirts, innebandy, stallet, röda korset osv
Det är helt otroligt hur mycket kläder jag hade! Och ändå känner man ibland att man inte har nåt att ha på sig...
Trots att jag slängt en hel del så förstår jag fortfarande inte hur jag ska få tillbaka allt in i skåpen...
Hittade en del saker jag glömt bort också...

Kände bara att jag var tvungen att göra något för att skingra tankarna...resultatet blev bra iaf.

Har varit så rastlös och tankspridd den senaste veckan. Det känns inte som om jag fått nåt vettigt gjort.

I normala fall brukar jag ut och springa eller måla för att lätta på trycket. Efter en runda i skogen eller nåt brukar allt bli så mycket klarare...

Men pensel vägrar lyda och förkylningen har stoppat alla löprundor *suck*

 

Det känns som om jag står mitt i en 4-vägkorsning utan att veta vilken väg jag ska välja. En väg är rak, upplyst och klar men dom gråa färgerna avlöser varandra så långt man kan se...dom andra är mörkare, otydligare och osäkrare men bakom nästa krök kanske lyckan finns. Ska man våga chansa? Längesen nu...

 

En annan anledning till varför tankarna varit så många på slutet är att en av mina bästa vänner inte verkar må speciellt bra. Att dricka alkohol varje dag för att orka med är knappast bra... Vet inte vad jag ska göra...hon är så långtbort och vill inte komma hem. Ska jag ta mina sparpengar och åka dit? Räcker det med att bara finnas här?

 

Sen har vi ju det manliga könet som bara ställer till problem genom att visa sig. Shit vad dom kan twista till det i huvudet på en. Jag som är så fruktansvärt otålig och spontan gillar inte den här "väntan" som blir emellanåt . Jag vill gärna att saker ska hända helst på en gång.

Tänk vad ett sms eller en kommentar kan göra ens dag till toppen, lika som det kan göra en annan till botten...

Blir så irriterad på mig själv också när man beter sig som nån liten tonåring. Någonting man borde ha lärt sig under dom här åren är väl att inte ta ut nåt i förskott och att ha tålamod, men tålamod är inte min starka sida...

Det är väl "huvudfunderingarna" just nu...

 

Idag fick jag avreagera mig lite iaf: lirade 3 timmar volleyboll nere på Karlslund. Det var riktigt kul och det blev många skratt. Efter det blev det film hemma hos Mattis med resten av grabbarna och Erica. En skön avslutning…och nu sitter man här tjugo i tre på natten och kan inte sova men man är juh ledig i morgon iaf! *sweet*

 

*rock on*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0