Om jag skulle välja med hjärtat skulle det hela bli så mycket lättare för själen...

Synd att det inte alltid går. Det känns som om ödet vill att jag ska stanna i Sundsvall av någon anledning fortfarande. Som om jag inte är klar här uppe än...Vet inte med vad bara.
Känner mig som jag spelar Zelda och letar efter något förlorat och en ledtråd finns någonstans i stan.

Har iaf sagt upp kontraktet på lägenheten nu...Får se vart jag ska bo efter det här. Önskar bara jag kunde få reda på skolorna så jag vet vad jag ska göra i höst.

Lever i ett vakum nu med en oviss framtid...

För att hålla modet uppe finns det ett gäng som alltid funkar: MOVITS!
Dom muntrar alltid upp..varvar dom mellan all rock och metal. I juni kommer dom till Sundsvall *sweet*