Onsdagen avslutades med riktigt bra musik!

Vi brände till Gävle för att se Ghost med förband i dom otroligt läckra Gasklockorna.

Den lockalen är som gjord för ett band som Ghost, som spelar lika mycket på stämning och framförande som sin musik.

 

Vi missade det första förbandet "Night", sen vi blev lite försenade ner men vi var väl på plats när Ghost följeslagare Dead Soul klev upp på scen. Snacka om att jag inte alls var förbredd på vad som skulle komma!

 

Första låten var som en smäll i mellan gärdet! Det var intensivt, nästan kaotiskt, men även organiskt.

Satan vad mäktigt det lät!

Sångaren såg ut som en rejält sliten Johnny Depp i sin hatt och glasögon när han stod där i scenens mörker.

Två trumslagare hade dom, och det var sjukt facinerade att se dom. Väldigt samspelat grabbar! Nästan hyptotiserande.

Alla i bandet spelade med en väldig intensivitet. En av deras killar, som sköte delar av det digitala ljudet, trodde jag hela tiden skulle dunka huvudet i sin lampa som han svängde på sitt huvud!

Verkligen ett band som ska upplevas live! Jag var hänförd!

 

Efter detta kom äntligen huvudattraktion Ghost! Innan dom klev på hade det eldats rökelse och myrra så hela lokalen hade fått en stark sötaktigt doft. Ghoulsen klev på från min vänster sett och Papa Emeritus från höger.

"Rhythm" gitarristen var klart skönast! Han utstrålade så mycket känslor trots att han är täckt från topp till tå.

The Nameless Ghouls har inga namn, dom har en varsin symbol:

lead guitarist , bassist , keyboardist , drummer , rhythm guitarist .

Ghost levererade som vanligt. Dom spelade alla låtar jag vela höra. Year Zero blev det rejäl allsång på, även på Zombie Queen. Papa har en otroligt genomträngande blick och rör sig flytande över scengolvet, men vi brast ut i skratt när han yttrar "Oki doki" haha det blev en sån kontrast!

 

 

 Ett klipp med förbandet. Tyvärr är det nog svårt att få det låta lite mäktigt som det lät live, denna musik ska lyssnas på högvolym, du ska känna hjärtslagen!