Igår var vi på spelning i Sundsvall: Aveny, Club Deströyer.

 Vi såg det helt fenomenala bandet Witchcraft!

Förväntningarna var höga när jag, Viktor och Sebbe rullade in i Sundsvall vid niotiden på kvällen.

Hårdrocksbaren var relativt fylld med folk, och såg ut som jag minns den. Önskar mig också "lila krokodilskinns-tapeter"!

 

Förbandet, eller som dom kallades: Demonic Support, klev på någon gång vid halv elva och hette All Electric.

Ett lokalt band från Sundsvall som det svängde rejält om med både saxofon och tumpet. Riktigt flumigt ibland men ett roligt band att se på.

 

Sen blev det dags för Witchcraft att äntra scenen, det här skulle bli en upplevelse:

 

Trummisen, i mössa med fjäder kommer ut på scen, publiken jublar, han ger publiken en svart blick och jublet avtar: stämingen var satt.

 

Resten av bandet kommer ut, propra killar met skjorta och hatt, inte alls som man kanske kan förvänta sig att ett doom metal/stoner rock band.

Dom första tonera börjar ljuda, sångaren Magnus Pelander står och svajar mitt på scen med en otroligt intensiv blick. Introt fortsätter och han står kvar med samma uttryck, mörkret sveper ner från scen över publiken och in i varje själ.

Så börjar han sjunga, dom öppnar med Deconstruction, hans röst är helt fenomenal. Den låter till och med bättre än på skiva. Den är klar och intensiv.

 Från deras spelning i Finland (det var betydligt mer drag igår)