Borstat och fixat Mark för sista gången. Tryckte i honom mängder med morötter, så nu blir han väl åksjuk..*hehe*
Lät honom beta utanför stallet också, vad jag sett så finns det inget gräs i Malta, mest pinnar och sand..

Hoppas av hela min själ att han kommer till bra människor nu, att han kommer fram hel och fräsch.
Jag ska åka ner och hälsa på, och sköter dom inte om honom kommer jag rida genom hela Italien, bara jag får med honom hem igen..

Längtar bort till andra platser. Finns mängder med platser och saker jag vill uppleva. Innan jag dör.
Nu nu vill jag inte vara här. Där jag är just nu.
Sitter som bäst och sammanställer någon slags "Hit-ska-jag-åka-lista".

Jag vill åka till Irland och hälsa på min "foster-familj" som jag lärde känna under månaden jag var där och jobbade på deras fullblods stuteri. Finns nog inget vackrare djur än ett engelskt fullblod.
Sen står Nya Zeeland högt upp på listan, jag vill spana på valar i Kaikoura, rida längs dom vita stränderna vid Bay of Islands.
Sen har vi USA, så stort och så mycket man vill se, från kust till kust, alla vanliga turistsaker till dom mer udda.
Vill gå i rocklegendernas fotspår på The Strip, se Grand Canyon, NHL i Madison Square Garden.....
Draculas slott i Rumäninen måste också besökas.
Storbritanninen, shoping i London, Helios hästar! Skottland!
I Italien vill jag framför allt besöka Cinque Terre, så galet vackert.
Uppleva Venedig, besöka Louvren i Paris, gå på Wacken i Tyskland! Galoppera på en Andalusier längs Spaniens stränder. Hela tiden dyker fler och fler platser upp som jag önskar hinna besöka.

Mycket hästar och mycket konst, har ett stort problem bara...Jag är så sjukt flygrädd!
Men jag börjar känna att sugen att resa är större än rädslan för att dö i en flygkrasch just nu.

Går den jag gillar allra bäst...men nu skiljs våra vägar åt för sista gången. Det skär i hjärtat.
Han gick igenom veterinärbesiktningen..

Faan vad blödig jag ska vara, han är speciell, nåt extra.
Helt allvarlig så känns dom andra som löss i jämnförelse med denna pålle.
Har ingen motivation att jobba längre med dom, varken med hästarna eller med sporten. Visst, kan göra det för pengarna men hjärtat är inte med längre. Hittar ingen anledning eller drivkraft längre. Dom är tråkiga helt enkelt.

Känns som om jag sviker honom, och skickar honom till ett liv som inte kommer att passa honom, och om det inte funkar hamnar han hos Gud, förhoppningsvis..
Tänk om han hamnar hos idioter...får ångest av att tänka på vad det är för ställen han kan hamna på.
Tanken på att han kanske får springa tills hans ben inte bär honom längre...

Jag är väldigt lik Rubin Carver i filmen Road Trip...
Min playlist har gått från nästan enbart metal och rock till en melankolisk pop lista, mer eller mindre, just nu.

Motivation? Var är du?

Onsdag och jag börjar känna mig som människa igen.
Som vanligt var det en kanon helg, vädret var på våran sida nästan hela tiden. Synd det var runt 8-9 grader på nätterna när man skulle hem bara..

Vi vann inga matcher alls i år, fick nog lite hybris sen vi lyckades vinna två matcher förra året *hehe*
Det som var sämst med helgen var att mitt hjärta krånglade flera gånger, stod till och med över i sista matchen. Fick hjärtrusningar hela tiden, inte okey...ska ta tag och bli mer seriös nu och ha koll på både träning och mat så det kanske kan bli någon ordning igen.

Kvällarna på Parken var helt fantastiska, så synd att det inte var öppet längre...Hann inte hejja på alla man vela hälsa på. Man for som en virvelvind mellan dansgolven. Galet roligt var det.

Svårt att beskriva för någon som aldrig varit med.
Älskar verkligen vårat lag innerligt, alla är egna, konstiga, underliga, fula, snygga och helt fantastiskt underbara!
Det är en perfekt kombination. Forza Bravehearts!
Men nästa år ska vi se till att ha en fungerande Boombox, och var ännu lite häftigare!
Bilder hittar ni på länkarna:

Musik och färg är helande...
Efter en hel helg med stenhård musik är det skönt att varva med något annat ^^

Dom ringer som galningar från Malta på Mark...
Fan vad jag hatar att pengar ska styra hela tiden.

Min bild av Malta är långt ifrån bra...
Att sälja andra hästar dit, okey, men inte Mark, han är en kungshäst...

Sandra fotade när hon var på Malta...dom tränade på asfalt..

Men ska man försöka analysera helgen måste jag säga att Lillasyster nog var bäst, Rasied Fist hade coolaste showen, och det enda bandet jag såg som använde pyro(?)
Även Ghost var en upplevelse, otroligt obehagliga *haha* Även om kanske deras show varit ännu häftigare i en mörk lokal istället för den tidiga sommarnatten.
Backstone Cherry och Engel leverade båda på Red Stage, och August Burns Red var nog festivalens glada överraskning.
Det är festivalen i korthet, har över 500 fotografier och mängder av minnen nu efter denna helg.
Alla bilder kommer så småning om upp på pixbox.

Äntligen!! I morgon smäller det: