Tisdag kväll och jag känner mig mer död än levande för tillfället. Är så väldigt trött...sådär trött man kan bli ibland när det känns som om tårarna bara kommer om man tex tappar nåt i golvet eller nåt krånglar.

Vi var på trav till Solänget i går kväll. Solänget ligger uppe vid Örnsköldsvik...klockan 4 i natt kom jag hem till lägenheten! sen ringde väckarklockan 07.10...cirka tre timmars sömn innan det var dags att jobba igen, men det var bara att tänka på Mark så gick det lätt *smile*

Sen i fredags har jag åkt nästan sammanlagt 150 mil!! På tre dagar...och större delen av tiden har varit på E4:an.

Allt började med en resa tur å retur till Sundsvall på trav med Steamer = 40 mil. Steamer hoppade två gånger, har han inte gjort det så har han fått en betydligt bättre placering än sin 7:e plats.

Sen på kvällen, vid elva tiden, åkte jag ner till Bålsta för att hälsa på Kristoffer igen = 25 mil
Måste passa på när man är ledig för en gång skull. Hade en jätte trevlig helg och stannade där tills söndagen = 25 mil

Efter söndagen kom måndag med jobb och trav. Vid lunch kom Bimbo med sin stora 6 hästars-lastbil och hämtade mig, Beate, Mark och Sot Eld. Så bar det av till Solängets travbana = ca 60 mil tur&retur


Jag hade aldrig varit på Solängts travbana så det var lite extra kul. Alltid kul med nya banor, plus att jag aldrig varit så långt norrut efter kusten nån gång. Det var lite häftigt att se Höga Kusten bron, den ingav ett ganska mäktigt intryck. Hela området var väldigt fint med sina barg å dalar och allt vatten.


Sot Eld startade i första loppet strax efter klockan sex. Det blev två omstarter innan dom lyckades komma iväg. Sot Eld gick riktigt bra trots allt men blev lite oturligt störd och galopperade en bit in i första sväng men lyckades iaf bli sex och gick nytt rekord.

Mackan skulle inte ut förens i lopp nio så jag hade det ganska lugnt hela kvällen.
Mark var loppets och kanske kvällens största favorit...Efter hans värmningen hördes det i högtalarna: "Simb Mark gav en mäktigt intryck och bara vinner...". Jag hatar när "mina" hästar blir favoriter, det känns bättre att få ligga lite lågt än att dom ska hålla på att trissa upp förväntningarna på alla och sånt...

Klockan gick och loppen rullade på...så var det dags för mig att sela ut Mark och lämna över tömmarna till Ulf. Mackan var rejält laddad och såg ut som en miljon när han travade ut på banan...

Jag svor lite och tänkte att det här går inte...Första varvet gick på KM tiden 15,5 vilket är hyffsat snabbt...
Nu var det många fjärilar i magen. Mark såg fortfarande fin ut när han passerade oss sista gången. Tempot ökades rejält och i slutet av sista sväng gav Ulf order om högsta fart och Mark for i väg mot en säker ledning. Vi började känna segersmaken...men mitt på upploppet fick en annan häst luck från sitt innerspår och kom som en kanonkula dom sista metrarna men Mark kämpade hela vägen över mållinjen och vann med en halv längd!! Det var en sån himla härlig känsla!

Plus att han satt nytt BANREKORD! Dom avslutade dom sista 500 meterna på snabba 1.11,0! Sluttiden stannade på fina 1.13,8...Mark var bara grym idag! *smile*

Så trots en lång och jobbig hemresa framför sig så gick allt mycket lättare efter en sån seger. Lika idag också, så fort man känt sig trött och less sög man lite på "segerkaramellen" så blev man glad igen.
Men nu är jag trött...och imorgon ska jag åka 40 mil till: Cowboy ska upp och startar i Sundsvall. Känns lite jobbigt, får hoppas det går bra iaf. Ska på säsongens första innebandy träningen i morgon kväll också, det är nåt att se fram emot!

*rock on*

För dom som alltid funderat hur 500 framkallade foton ser ut kommer här en bild *smile*:

Hörde ett nytt störtskönt ord idag: Whimsical

Enligt ordboken betyder det: nyckfull, oberäknelig, konstig, egendomlig, bisarr, excentrisk...

*rock on*

För dom som undrar så blev det en andra plats för Mark i tisdags. Fick mjölksyra sista biten så han förlorade precis på linjen men vi var jätte nöjda med honom iaf, och tydligen tyckte andra han var bra också:

Efter att sett The Dark Knight så har jag haft lite "Batman-mani" *smile*
Nånstans på alla VHS-band har jag Batman - The Movie från 1966...
Den är så mycket kult det bara kan bli! Robin och Batman med alla skurkarna samlade, komiska ljudeffekter, tighta trikåker, kan det bli bättre? *hehe*
Ett klipp från slutscenen, tyvärr lite dåligt ljud, sista minuterna är bäst! :

Vänsterhäntas dag infaller den 13 augusti, alltså idag.

Jag hade ingen aning om  att det fanns en sån dag men tydligen så verkar det inte bättre. En dag bara för oss vänsterhänta *sweeet*
Får utbringa en skål med vänsterhanden då!

Enligt Wikipedia är ca 16% av befolkningen vänsterhänta...ingen vet riktigt säkert varför högerhänta är så dominerande men det finns många olika teorier.
En teori till exempel är att hjärtat sitter till vänster och för att skydda det höll man en sköld i vänsterhanden. Man blev så tvungen att hålla sitt vapen i högerhanden och därför utvecklades denna till den dominanta handen...

Vänsterhänta ska tydligen också vara mer kreativa än högerhänta, vilket kan stämma *smile*
Men såsklart har allt en baksida...en rad forskare har kommit fram till att vänsterhänta ofta blir sjukare och lever kortare tid...
Tur att jag inte är så extremt vänsterhänt då...Får passa på att leva medan man kan


*rock on*

Kvart över tolv i natt rullade jag in på parkeringen på Hedhamre. Äntligen...efter tre jobbiga timmar i KIAn!

Kanske ska ta det från början först...

Allt började i fredags, som en helt vanlig dag på jobbet, men när klockan slog tre på eftermiddagen for jag hem och gjorde mig i ordning och packade väskan för att åka ner till totalt okänt territorium: Bålsta!

Humöret var på topp när jag styrde ut från parkeringen och rattade KIAn söderut. Musiken pumpade ut ur dom två små bärbara högtalarna och solen strålade över vägen.
Dom största funderingarna just då var om KIAn skulle klara resan och om jag skulle hitta dit...men Kristoffer gav en klockren vägbeskrivning och det var inte så svårt heller...E4an till Uppsala, sen väg 55 ett par mil osså upp på E18 mot STHLM. Blev lite osäker när jag skulle upp på E18 men det var inga större problem och efter nån mil mötes jag var skylten "BÅLSTA".
Gjorde en liten segerdans i bilen då *hehe*
Så runt niotiden på kvällen kom jag äntligen fram. Kristoffer bjöd på mat, vilket var klockrent sen jag inte hunnit äta nåt sen lunch. Så kul att träffa honom igen.

Så blev det lördag snabbare än planerat...mitt på dan var vi ner och handlade lite och var upp till både Kristoffer och Mickes garage.
På eftermiddagen dök Lule upp och sen började festen *smile*
Folk började trilla in och vid sex blev det grillning å käk. Alla var trevliga å roliga. Så kul att träffa nya människor! Bollnäs i all sin ära men ombyte förnöjer.
Minns inte när kvällen slutade, klockan var mycket iaf. Tiden går fort när man har roligt heter det ju...

På eftermiddagen åkt vi in till Kista och gick på bio. Äntligen fick jag se nya Batman filmen! Så nöjd! Filmen var precis så mörk och hård som jag föreställt mig, och Heath Ledger var så grymt bra som Jokern!
Det är som upplagt för en uppföljare vilket jag hoppas på...men trist nog så blir det utan Heath isf...
Efter filmen var det dags att bege sig hemåt...en resa jag inte såg fram emot.

När jag svängde ut från Bålsta var det inga små rosa moln på himlen, dom täckte istället hela himlen med sina mörkgrå former, fulla i regn, och väl upp på E18 öppnade sig himlen över vägen.
Trots vindrutetorkarna på högsta såg jag nästan ingenting. Tänkte hela tiden att snart blir det nog bättre...men vädergudarna var rikigt förbannade och det bli inte bättre...
Fy sjutton vilken mardröm det var att köra: låg och pressade mellan 70-90 km på vägen. Som tur var lättade trafiken när jag kom ut på E4an så man kunde "köra lite som man vela".
Men fick lite hög puls ett par gånger när hjulen åkte ner i spåren eller i en stor vattenpöl och man kände hur hjulen slog emot en vägg av vatten, eller som när det bara blev en fil med vajerräcken på båda sidor om bilen och det regnade så mycket att man inte såg nåt.
Funderade på att stanna fler gånger men hemlängtan var allt för stark, vela hem till varje pris! Kanske det varit annorlunda om man haft nån med sig, men nu hade jag ingen lust att sitta i mörkret själv och hoppas på bättre tider...
Det såg inte ut som det tänkte bli bättre nån gång heller, men när jag svängde av och kom upp på 83an slutade det regna och jag kunde låta KIAn sträcka ut för fullt.
Det kändes som det bara var upploppet kvar...jag struntade fullständigt fartkamror och hastighetsskyltar. Det var bara gasen i botten som gällde!

Väl hemma såg allt precis ut som vanligt. Tog en dusch innan jag slocknade som en trasig lampa i sängen.
Ännu en klockren helg *smile*

*rock on*

Det gick bra för både Fröjdson och Cowboy på travet! Vilket var otroligt skönt och kul.

Fröjdson slutade fyra, en hundra del efter vinnaren. Har han haft fritt på upploppet har det nog sett annorlunda ut...men han visade fin form iaf så det är bara att anmäla igen.

Även Cowboy lyckades fixa en fjärde plats på fina km tiden 16,4. Hade han suttit lite bättre till under loppet har nog även han kunnat fått en bättre placering. Nu hade dom tre "fronthästarna" fått lite för stort försprång för att han skulle kunna hinna ifatt dom över det korta upploppet på Hagmyren, men även han var pigg och fin.

I morgon startar Mark...min pärla
Han har inte startat sen i slutet av april, efter det har han bara varit skadad... Så dom senaste månaderna har vi slitit med att få honom att läka ihop och bli haltfri, för att sen börja träna upp honom igen. Mycket jobba har det varit och motigt värre har det varit ibland men "peppar peppar" känns han strålande fin nu och allt tyder på att han är fräsch och frisk...i morgon får vi veta om det strämmer.

*rock on*

Ibland krävs det inte så mycket för att man ska känna sig lycklig...

I helgen ska jag, om allt går som planerat, åka ner och hälsa på Kristoffer *smile*

Sen startar äntligen Fröjdson på torsdag! Han har inte startar sen i maj. Han har både varit sjuk och halt... Alla hästar i stallet har haft problem med halsinfektioner och hosta, men nu verkar det äntligen som det är på väg att vända. Hästarna har slutat hosta och springer som aldrig förr.
Cowboy startar också, på fredag. Hoppas att det går bra för båda två och att det trillar in lite pengar till stallet...

Och dag var det premiär för innebandyklubban efter sommaruppehållet! Det var så otroligt kul!!
Först att bara få träffa alla igen och prata, å sen att få spela med klubba och boll igen.
Jag känner mig fortfarande rejält krasslig i halsen så jag tog det relativt lugnt, men det gick inte ibland *smile*
Runt den 25 augusti får vi gå in "på riktigt" och börja träna inomhus!
Insåg att trots att hösten närmar sig och det känns lite deppigt så kan man iaf se fram emot att innebandysäsongen börjar!

Har egentligen ganska mycket att se fram emot: Halloween kommer juh sakta men säkert närmare *haha* Alla som känner mig vet hur mycket det betyder.

Sen har jag och Modin biljetter till In Flames på Annexet den 30 oktober, med bla Sonic Syndicate som förband! *nöjd*
Ibland känns livet lätt

*rock on*

Lyssnar på: All That Remains - The Fall Of Ideals!

I dag skulle Cecilia ha fyllt 35 år...
Det är helt sanslöst vad fort tiden går...men saknaden är fortfarande lika stor.
Tiden läkar inte alla sår...