En helt fantastisk serieroman!

Sen jag hörde talas om denna bok vela jag ha den. I det allmänna kaoset som rådde på Seriemässan i STHLm så missade jag den, och bitter var jag efter det, men av en slump sprang jag på den i bokhandeln och jag kunde inte låta bli.

Sen slukade jag den i ett kick, rekommenderar den verkligen. Flera gånger krampade mitt hjärta ihop och tårarna samlades i ögonvrån.

Han träffade så rätt i flera kapitel, kag känner igen mig å så många tankar och känslor. Man får även dra på smilbanden ett par gånger.

Han har en stil som är min raka motsats, men han mer ikonsika stil gör att man lättare tar till sig det och inte koncentrerar sig på inte mindre viktiga detaljer.

Läs den!

Så kom Brynäs till torget för att fira:

Äntligen! Efter en grymt spännande match vann Brynäs med 2-0 mot Skellefteå och hela Gävle skakade!
Det var sjukt kul!
Jag och Rebecka drev och kring på stan efteråt och träffade mängder av glada människor!

Igår hamnade vi i en het diskussion om Manga..
Grejen är så här att jag är envisare än tåget och tycker jag någonting så är det så, vet att jag till viss del är en besserwisser...
Alla får tycka vad dom vill men jag gillar helt enkelt inte Manga, så låt mig göra det.
Och om folk säger "Du har fel" tänder dom stubinen och den är jäkligt kort. Inget personligt mot någon, måste bara lätta mitt hjärta.

Jag har aldrig fastnat riktigt för manga, hade en extremt kort period då jag läste: Angel Sanctuary, Hellsing, Dragon Ball och några till.
Men dom fyller inte mitt behöv när jag läser serier. Har aldrig blivit "indragen" i en Manga på samma sätt som med tex mer amerikanska serier.
Har ritat en hel del manga, men det tappade också sin charm. Jag är impad av dom som är riktigt duktiga på det, but it's not for me.
Kände bara ett stort behöv att lätta mitt hjärta om det här. Och snälla: sluta tjata om all tentakelporr! *gaah*
Det var roligt en gång, kanske två men nu är det bara drygt, men det är som sagt min åsikt ^^

Några extremt gamla bilder:

Igår kände jag en smärta jag inte känt på flera år. Min mage strålade av smärta i mellangärdet. F**K
Insåg inte vad det var förän mamma påminde mig. Hello Mr Magkatarr..
Dom senaste månadernas stress och kassa matvanor har börjat satt sina spår, bra där Sara! Nu blir bäst att börja sköta sig.

Igår var även en galet vacker kväll. Fullmånen var enorm, himlen svart och stjärnklar.
Breathtaking är ett passande ord...försökte komma på en bra motsvarighet på svenska men hittade ingen.
Så alltså hemma i Bollnäs igen för att sköta om pållarna. En skön dag med mycket skratt.
Mark betedde sig som en unghäst i snön på åkern och jag skrattade så jag höll på att trilla av.

I förrgår träffade jag en person jag inte sett på flera år, närmare sju år skulle jag gissa på. Vi umgick rätt mycket i högstadiet och hon var en av mina största stötespelare när Sarah dog. Utan henne och Therese vet jag inte vart jag varit idag. Trots detta gled vi ifrån varandra. Hon flyttade, jag flyttade, man bytte nummer och så vidare..
Så i torsdags då, när jag och Sara stod inne i skolans café, ser jag en mörkhårig tjej framför mig, hon ser ut att känna igen mig och min hjärna arbeta förbrilt, tills hennes ansikte spricker upp i ett leende och jag ser att det är Maria Larson! Mitt hjärta slog flera extra slag! Blev nästan rörd av att se henne. Galet kul! Hann bara snacka lite men bytte nummer igen och hoppas vi kan ta en fika snart.

Några dåliga nyheter kom också, Berra har bara dagar kvar att leva. Kommer kännas otroligt tomt, det gör det redan. Han var en del av hela Växbo. Visst har han varit skuttig länge men ändå har man trott att han skulle hänga med några år till..Tjurigare och envisare gubbe får man leta efter, men rolig var han. Mycket tok har man hunnit med under åren, och aldrig kunde han känna igen sina hästar i loppen men hans förvirran var en del av honom.

Så just nu laddar jag batterierna och vilar i helgen, nästan iaf, ska bara jobba och festa lite.
Får sova på tåget ^^
Efter en vecka full av hat, känslor och andra upptåg känns det skönt med helg.
Johan är orolig för att vi hatar för mycket, det finns så mycket i denna värld att avsky. Varför sluta när man är naturbegåvning? *haha*
Allt ska tas med en nypa salt och en stor del ironi, CR8 hatar varandra bara för att vi inte vet något bättre sätt att visa hur mycket vi egentligen tycker om varandra! *oh u so crazy*
Men det finns så mycket love i Bunkern så det väger upp. Hoppas helgen blir bättre än väntat..

Jag och Maria på Granbergs skolan i 9:an